{"id":46174,"date":"2026-10-26T02:58:20","date_gmt":"2026-10-26T02:58:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.worldclock.com\/asien\/tid-tadzjikistan\/"},"modified":"2026-10-26T02:58:20","modified_gmt":"2026-10-26T02:58:20","slug":"tid-tadzjikistan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/asien\/tid-tadzjikistan\/","title":{"rendered":"Tadzjikistan"},"content":{"rendered":"<p>Republiken Tadzjikistan \u00e4r ett kustl\u00f6st land i Central<a href=\"https:\/\/www.worldclock.com\/world-countries\/asia\/\">asien<\/a>. Det gr\u00e4nsar till <a href=\"http:\/\/worldclock.com\/asia\/afghanistan\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Afghanistan<\/a>, <a href=\"http:\/\/worldclock.com\/asia\/china\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Kina<\/a>, <a href=\"http:\/\/worldclock.com\/asia\/kyrgyzstan\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Kirgizistan<\/a> och <a href=\"http:\/\/worldclock.com\/asia\/uzbekistan\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Uzbekistan<\/a>. Tadzjikistan var en del av Sovjetunionen fr\u00e5n 1917 till 1991. Tadzjikistan \u00e4r huvudsakligen ett bergsomr\u00e5de (93 % \u00e4r berg) och topparna h\u00f6r till de h\u00f6gsta i hela regionen (Kommunismens topp, 7 495 m). Inv\u00e5narna, tadzjikerna, \u00e4r ett iranskt folk som bek\u00e4nner sig till islam (sunni) och utg\u00f6r 60 % av befolkningen; 8 % av befolkningen \u00e4r ryssar och andra minoriteter \u00e4r ukrainare, tyskar, kirgizer, turkmener med flera. Landet har 8 547 000 inv\u00e5nare enligt officiella uppskattningar fr\u00e5n 2016.<br \/>\nKlimatet \u00e4r kontinentalt, med temperaturer som varierar fr\u00e5n +45 \u00b0C till \u221263 \u00b0C. De tv\u00e5 st\u00f6rsta floderna som korsar Tadzjikistan \u00e4r Syr-Darja och Amu-Darja.<br \/>\nTadzjikistan befolkades f\u00f6rsta g\u00e5ngen omkring 4000 f.Kr. Det blev en del av Perserriket och var fr\u00e5n 300-talet till 100-talet f.Kr. en del av Baktrien, innan det f\u00f6ll i mongolernas h\u00e4nder och senare i Emiratet Bucharas.<br \/>\nDen f\u00f6rv\u00e4ntade livsl\u00e4ngden f\u00f6r hela befolkningen var enligt uppskattningar fr\u00e5n 2015 67,39 \u00e5r (64,28 \u00e5r f\u00f6r m\u00e4n och 70,66 f\u00f6r kvinnor).<br \/>\nTadzjikistans valuta \u00e4r somoni (TJS).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Republiken Tadzjikistan \u00e4r ett kustl\u00f6st land i Centralasien. Det gr\u00e4nsar till Afghanistan, Kina, Kirgizistan och Uzbekistan. Tadzjikistan var en del av Sovjetunionen fr\u00e5n 1917 till 1991. Tadzjikistan \u00e4r huvudsakligen ett bergsomr\u00e5de (93 % \u00e4r berg) och topparna h\u00f6r till de h\u00f6gsta i hela regionen (Kommunismens topp, 7 495 m). Inv\u00e5narna, tadzjikerna, \u00e4r ett iranskt folk&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":4010,"parent":45997,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-page-templates-countrypage.php","meta":{"_acf_changed":false,"_kad_blocks_custom_css":"","_kad_blocks_head_custom_js":"","_kad_blocks_body_custom_js":"","_kad_blocks_footer_custom_js":"","_kad_post_transparent":"","_kad_post_title":"","_kad_post_layout":"","_kad_post_sidebar_id":"","_kad_post_content_style":"","_kad_post_vertical_padding":"","_kad_post_feature":"","_kad_post_feature_position":"","_kad_post_header":false,"_kad_post_footer":false,"_kad_post_classname":"","footnotes":"","bs_cache_bypass_cache":0,"bs_cache_related_page":0},"class_list":["post-46174","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"taxonomy_info":[],"featured_image_src_large":["https:\/\/www.worldclock.com\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Tajikistan.jpg",500,330,false],"author_info":{"display_name":"clocker","author_link":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/author\/clocker\/"},"comment_info":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/46174","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46174"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/46174\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45997"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4010"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.worldclock.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46174"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}